Jag hatar att vänta.
Vänta på flygplatser, på samtal, på att folk ska gå snabbare.
Det finns nog få grejer som gör mig så irriterad som när saker och ting går långsamt.
Kanske är det därför jag inte gillar trafik, att sitta på bussar och vänta på perronger. Jag är alltid i tid för mina steg är lite längre och min takt lite kvickare. Jag behöver inte ens vara stressad. Jag bara är så. Några sekunder före.
Det är också därför perioden nu, i mellanlandet mellan jobb, framtid och förlutet tar knäcken på mig. Måste sysselsätta mig hela tiden för att inte tänka på hur långsamt allt går. Vill bara att allt ska vara klappat och klart nu. Kan man inte bara få bläddra förbi några dagar???
Kommentera