Age is a funny thing.
Igår när jag och mamma satt i bilen så kom vi in på ämnet ålder. Tycker du att jag är gammal bella? Frågade hon mig. Nej, sa jag, det tycker jag verkligen inte. Ålder sitter inte i år, det sitter i själen. Och du är ingen old-soul mamma, har aldrig varit och kommer förmodligen aldrig att bli.
Uttrycket lill-gammal finns i alla åldrar. Man kan vara sex år och lill-gammal, en 30 årig tant eller 19 årig vuxen. Age is just a number to me. Och ju äldre man blir desto mindre blir glappet mellan sig själv och andra. Jag menar, idag är det inte "konstigt" att dejta någon som är ett antal år äldre. På samma sätt som det inte är vidare märkvärdigt när killar börjar gå ner i åldrarna. Med tiden suddas gränserna ut. Kanske är det lika bra det. Hade själv tänkt sluta åldras vid 35-snåret ungefär. Då får det räcka. Skämt åsido, så finns det en charm med varje ålder. Som pappa brukar skriva på varje födelsedagskort jag någonsin fått;
Grattis Isabelle, nu är du X år, den allra bästa åldern!
Kommentera